suck

Tycker verkligen inte om att vara utan jobb/vara hemma hela dagarna utan ett syfte. Jag sa upp mig från mitt jobb för att få chans att utvecklas och komma vidare i karriären, men just tiden mellan två arbeten är den jobbigaste.
 
Nu kan jag knappt gå förbi köket utan att minnas systerdotterns 2årskalas och morfar som för sista gången i sitt liv var utanför sjukhuset/hemmet.. o jag saknar dem båda så mycket.. Morfars sista ord till mig var "Besök Osby leksaksmuseum" och att han varit där sommaren innan och hur fantastiskt det är.. Det var på sjukhuset. Jag kunde aldrig förmå mig att besöka honom igen, jag ville minnas den gången som den sista eftersom han så snabbt blev sämre, sen tog de bara två veckor till att han var borta. Det tog 5 veckor totalt från att han inte kunde stå upp längre och hamna på sjukhus till han försvann. Detta var bara nån dagar efter kalaset. Han var alltid så stark o frisk, jag skulle aldrig tro att detta skulle hända honom.
 
Jag var med mormor på IKEA i veckan. Vi hittade en inredningatteralj letade efter ett pris, men det fanns inget på den, så tittade jag lite random på en bordslampa där det stod "VÄGGKLOCKA" o ett pris. Mormor o jag skrattade så gott, o jag tänkte säga" haha, berätta för morfar" men kom snabbt på mig själv innan jag sa nåt. Det är en sån sak han hade skrattat så gott åt också, liksom mormor o jag gjorde.
 
Jag tänker för mycket när jag har massa fritid. Ändå sitter jag timmar varje dag o söker jobb och städar eller dansar. Behövde få ner allt i skrift, kanske mentalt kunna lägga det åt sidan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0